chili

tomhet. ovetande. vad tar man sig till? känner mig bara så fruktansvärt ensam. fast jag har så många. men det är väl kanske så, när personen man tycker om mest i hela världen råkar såra en. man känner hur marken försvinner under fötterna. hur väggen inte vill stötta upp ens kropp när man lutar sig mot den. bara några få ord, inte allt för elaka ord, ändå, så vill man bara somna in.  
det är sjukt hur kär jag är, det är sjukt hur världen är.


EMPTINESS!