spoiled kid

when i'm you and you're me, cuz it's life

Min mamma och min moster stod just och reflekterade över hur bortskämd jag är. Ingen förstår hur jag känner, jag menar Kim min lillebror, han är minst lika bortskämd han, men det är det ingen som ser.
Jag vet inte om min mamma planerat samtalet för när jag kom hem hade hon städat mitt rum och köpt nya snowboardhandskar åt mig, bortskämdheten tynade inte direkt. Min moster bara malde på att jag aldrig ställer in i diskmaskinen, bäddar sängen, städar mitt rum, går ner med tvätten.. osv. Ingen förstår att jag är en upptagen människa. Det enda som får tyst på mamma är när jag säger att det var hon som uppfostrade mig och att det således är hennes fel. Sen måste jag kontra med Kims bortskämdhet. Pga hans bortskämdhet liknar det här huset en fritidsgård eller ännu värre, ett lekis. Alla barn vill vara här, det finns så mycket att göra. Kim har ett eget rum fullt med leksaker från golv till tak, alla nya leksaker. Plus en tv och dvd/vhs. Sen när man går upp på övervåningen så han ett helt eget rum där med som vi så fint kallar "spelrummet". Anledningen? Kan vara att han har en stor tv där med 2 olika spelenheter med typ 100 spel till dem inklusive en eyetoygrej. Om jag är avundsjuk? Nej, jag har aldrig varit speciellt fascinerad av tvspelets värld håller mig bestämt till sims på datorn i så fall.

Sitter och lyssnar på Bob Dylan, Mr. Tambourine Man. Den är lite ryckigt bra. haha! shit, jag är en gammal satmara. ehr?

Kommentarer
Postat av: Anna

Ursäkta men vad är det här att skriva om? Du låter som en helt vanlig person från 2000-talet.. inget konstigt alls.

2007-04-23 @ 14:06:02

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback