chili

maybe you should think before you act?

Ursäkta mitt dåliga bloggande över helgen men jag har varit sjuk. Det hela började i fredags när hela bakhuvudet dunkade och smärtade på mig. Jag trodde det skulle gå över så följde med brudarna ut.
Det visade sig vara ett dumt val det blev värre ju mer klockan blev och när jag vaknade morgonen därpå mådde jag riktigt dåligt. Febern var skyhög och halsen totalt igensvullen, och så har det forsatt hela helgen.
I natt har jag inte sovit många timmar. Har vaknat hela tiden och känt hur tungan torkat fast i gomen(låter inte så trevligt men), för att bli av med det otäcka var jag tvungen att dricka vatten, vilket inte var så självklart som det brukar. Att svälja en klunk vatten tar lång tid. Processen börjar med att få in vattnet i munnen, hålla det kvar för uppvärmning och sedan försöka klämma ner det i halsen. Att nästan varje timme gå igenom processen är rätt uttjatat och gör fruktansvärt ont i halsen.
Tog tempen i natt någon gång, då visade den 39,5 grader. Det är högt, och mitt huvud dunkade som aldrig förr.
Stackars Viktor som sov här. Jag låg och vred och vände mig hela natten, hostade och sträckte mig över honom för att nå vatten och termometern. Han stod ut med mig dragande i täcket för att jag frös så mycket och allt klängande så jag tror han blev ganska lättad när alvedonen gjort sitt och jag i stället tyckte det var fruktansvärt varmt och slängde av mig täcket. Sen sov jag nog hyffsat i alla fall.

Värst vad detaljerat och mycket det vart om mitt halsonda och febern. Ja, det kan ju vara bra för dem som aldrig är sjuka så dem vet. (skratt)
Mamma hade dukat fram julmust till maten idag, jag har längtat efter julmust så länge, så jag var tvungen att ta ett smakprov. Min hals skrek av förtvivlan. Kan dem inte framställa en julmust utan kolsyra? Kanske inte vore lika gott.
Blir i alla fall ingen skola för mig i morgon, jag ska till doktorn. Lär väl möta Emmy där, det är nog hon som är boven i dramat. Både jag och Emmy har sagt att vi ska vägra "det lilla sticket i fingret", som doktorerna formulerar det. Jag skulle formulera det "nålen rakt igenom fingret, som gör skitont".
Jag har bara blivit känsligare för nålar och sprutor genom åren. Folk säger ju att man växer ifrån det? Det kanske kommer i ett senare skede i livet, vad vet jag.
Pappa var och hälsade på idag med, blir så lycklig av att ha han här, han är så go och glad jämt. Ska bo hos honom sen när jag blir frisk.
Sitter och förtär halstabletter och te som aldrig förr. Inget av det hjälpre särskilt mycket, men halstabletterna lär väl ge en laxerande verkan, det står det i alla fall på baksidan av förpackningen. Kanske ska låta bli dem ett tag.
Kan ju försöka sammanfatta fredagen. Den var mer skit än bra/rolig. Det var trevligt hos Emilia, men när man ska börja dra sig ner på stan brukar det alltid bli en pina. Pesten fortsatte med att två personer gick in på en fest och sket fullständigt i oss andra sju och fortsatte ännu längre tills vi hamnade på polisstationen för att följa med en vän (inga namn nämnda) som blivit hotad att bli våldtagen mitt på stan. Folk är inte kloka. Tur att vi visste vilka förövarna var (inga namn nämda) och kunde namnge dem.
Min kväll slutade dock i Viktors säng, det var skönt att vara "hemma".

Den här dagen har inte gett mig någonting. Cilla har inte ringt, å andra sidan har inte jag ringt henne heller, fast det beror på att jag inte har några pengar kvar på mobilen.

Allt verkar gå käpp rätt åt helvete för både mig och mamma i dag. Båda är deprimerade och tjuriga.
Kan någon komma och rädda mig från det här? Jag lyckas att känna mig så ensam så fort jag blir just ensam.
Jag sitter inte och tycker synd om mig själv, jag anklagar inte andra att det är deras fel, men den här kvällen, den kommer bli ett helvete, jag känner det på mig.
Det ända som kan göra mig glad kan ju vara att duscha igen och sminka mig och göra iordning håret. Men det är så jobbigt att tvätta bort det i kväll.

Varför måste allt gå åt skogen när det gäller mig?