6 år sedan

Det är nu 6 år sedan du försvann från oss. Slets ut från våra liv, från vår familj. 6 år sedan vår familj ramlade ihop och blev en disfunktionell familj.
Alla fyra väggar slogs ihop och i mitten stod jag, tog emot smällen. Ovetande om vad som hände. Med massor av frågor men ingen som kunde besvara dem. Det var ingen i familjen som lyckades nå fönstrena i väggarna, som lyckades undkomma smällen.
Smärtan är overklig. Som att ligga under en vägg och ta emot allt. Hela familjen hamnade i en chock. Forever Young beskriver dig så bra. Du ville alltid vara ung och leva livet.

Min bror. Vi älskar dig. Vi älskar och saknar dig så mycket att det gör ont!

Varför?

Kommentarer
Postat av: Stjärtgök

Tro mig, du var inte ensam om att sörja Klas. Det fanns dem som var nära att göra bekantskapskretsen en person mindre. Men det gäller att hålla huvudet högt och tråckla vidare.
Life ain´t easy.
Denna dag ett liv, som Farbror Melker sa i Saltkråkan.

2007-07-08 @ 00:40:25

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback